Till skogs igen…

Varje dag både till och från gymmet under senaste träningsveckan har man hela tiden gått och gluttat mot skogen – som bara glömdes en stund under de kvicka utagerande boxningspassen .. annars råder den där längtan om att få traska iväg in i vinterbushen igen…

Ögon för sånna här små fina detaljer i naturen skärps lite extra när man har en kamera med sig på släp.

När lördagen äntligen kom kunde man slänga fotosäcken på ryggen och sticka iväg. Den här gången blev det en ca 5 timmar lång “trailwalk” längs halkiga stigar på Bruksleden. Här ute hittar jag känslan av frihet och lugn!

Min nicke nyfikenheten vill bara fortsätta att gå på… se vad som finns runt nesta sväng eller lite längre fram längs denna vandringsled .. fast än så länge vänder jag innan mörkret lägger sig..

Naturen behöver för min egen del inte alltid bjuda på spektakulära vyer för att göra gott – ibland räcker det att man har öga för detaljerna också.

Senaste helgens outdoor-selfie: Hittade en grön fläck längs de snöiga och hala skogsstigarna – broddarna gjorde absolut nytta den dagen – vill ju inte ramla med min “precious” i säcken 😉

Inte så konstigt att folk i gamla da’r var vidskepliga när trä och stubbar kan se ut så här i skymningen…. lite spooky? ..eller rent av graciösa former? Jag kanske har en lite för livlig fantasi ..hi..hi